Eftersom vi odlar ekologiskt försöker jag om möjligt få tag i ekologiska frön. Runåbergs, Lindbloms och Impecta är stora på ekologiskt frö i Sverige och har även en hel del gamla s k arvesorter som är värda att bevara. På nätet kan du säkert hittat fler fröfirmor med ekologiskt utbud. Många nya fröer är framtagna för livsmedelsindustrin och passar sämre för hemodlare.

Skillnaden mellan frön av arvesorter och t ex F1 frön kan bl a vara att:

Arvesorter har oftast mer smak medan F! frön tagits fram för att få grödor som kan fraktas långa vägar.

Arvesorternas skörd varar över en längre tid meda t ex FI-hybrider blir klara  samtidigt för att kunna skördas med maskiner.

Arvesorter har förädlats fram av odlare i generationer medan F1-hybrider förädlats fram av ett företag som sedan äger ensamrätten till detta frö. Odlare måste därför köpa nytt utsäde varje år i stället för att ta fröer av egen skörd.

Arvesorter har tagits fram för att passa i det klimat de växer medan F1-hybrider är tänkta att kunna odlas i hela Europa eller världen.

Arvesorter går att ta frö av medan F1-hybrider är sterila eller ger plantor som inte liknar den ursprungliga plantan.

Arvesorter har ofta ett inbyggt skydd mot sjukdomar medan F!-hybrider oftare kräver bekämpningsmedel.

Nu ska du ju inte döma ut alla nya fröer och F1-hybrider. En del goda och bra nyheter har kommit även bland dessa fröer. Men i valet mellan två sorter kan du kanske fundera ett varv till.

TIPS OM SÅDD

Du kan praktiskt taget så i vad som helst, mjölkkartonger, plasttråg för matvaror, krukor som du köpt plantor i, eller lyxa till det med köpta fönsterväxthus, pluggboxar och annat. Små frön sås helst i krukor med särskild såjord. Du kan också bredså (glest) i tråg och senare omskola i krukor när plantan visar ett par karaktärsblad (d v s de blad som plantan kommer att ha som vuxen). Större frön kan du oftast så direkt i planteringsjord av bra kvalitet, eller så kan du bottna krukan med planteringsjord och ha ett lager såjord överst där fröet hamnar. Så 2 stora frö i varje kruka och om båda gror tar du bort det svagaste.

Så inte i för stora krukor utan skola istället om vartefter plantan växer. Var noga med vattningen, fuktigt men inte blött. Små krukor i ett soligt fönster måste du kanske vattna både morgon och kväll.

Så inte för mycket, ett vanligt nybörjarfel. Räkna ut hur många plantor du behöver och håll dig till det. Sådden tar större plats än du tror när allt har omskolats i större krukor. Du har ingen glädje av 30 tomatplantor eller 20 squash även om det kan vara kul att skänka bort några.

De flesta fröer ska sås med ett djup som är 3 gånger fröets storlek, men tänk på att en del fröer är ljusgroende och inte får täckas alls utan bara tryckas fast på jordytan, eventuellt med lite perlit över.

Oktober / november:

Vintersådd på friland av kryddor som dill, persilja, gräslök, mynta brukar gå bra. Av grönsakerna är det morötter, palsternackor, persiljerot, salladslök, piplök, vintersallad (maché) och annan köldtålig sallad som fungerar. Fröerna ska inte gro utan bara vara redo inför våren. Vänta tills kylan verkar ha kommit på allvar, helst minusgrader. Sår du när tjälen kommit så täck fröna med sand eller såjord. Din jord bör vara porös för att fröna inte ska ruttna. Så gärna på en list, d v s att du höjer upp jorden som en vall. Tack vare vintersådden kan du få flera veckors tidigare skörd i vår.

Även blommor som brukar fröså sig själva går bra att så, t ex prästkrage, ringblomma, digitalis, vallmo, klint, romersk riddarsporre, förgätmigej. Märk ut sådderna väl.

Det är också dags att sätta vitlöken. Det gör inget om den börjar grönska, den klarar vintern bra ändå.

Nu sår du perenner som behöver en ordentlig köldperiod för att gro. Nästan alla perenner som tål kyla går bra att så, alltså inga exotiska plantor. Du härmar helt enkelt växterna hur de frösår sig själva och gror efter vintern.

Gör så här: Så i krukor eller tråg med såjord. Det ska vara dräneringshål i botten. Täck gärna sådden med sand, vermiculite eller grus så möglar det inte på ytan. Vattna och ställ ut krukorna i en drivbänk, pallkrage med lock, eller i skuggan på balkongen. Själv brukar jag ställa in krukorna i en jordpåse tills det blir varmare, då håller de sig fuktiga hela vintern.

När det börjar bli varmare på våren måste du se till att sådderna inte torkar ut helt. Har du tur gror en massa plantor när värmen kommer. (Gödsla gärna med svag gödning när de börjat växa ordentligt). Då skolar du om dem i varsin kruka tills de växt till sig och kan planteras på den plats de ska vara. På det här sättet kan du få en massa perenner billigt, gratis med egna eller fådda frön, och även sorter som inte går att få tag i hos trädgårdsbutiken.

Mars:

Nu är det de tidiga grönsakernas tid, om de ska bli klara för att sätta ut på friland i juni.

Det gäller tomat, chili, paprika, kapkrusbär, kronärtskocka, purjo och selleri.

Även blommor som pelargoner, petunia och violer. Det finns även perenner som blommar samma sommar om man sår dem tidigt.

Så här års räcker ljuset inte till i fönstren, och utan tilläggsbelysning blir plantorna bleka och rangliga och klarar knappast omställningen som det innebär att sättas ut på friland. Använd lysrör, som sätts ca 30 cm över plantorna, eller köp någon av de särskilda växtlampor med ledljus som det numera finns en uppsjö av. Använd extraljuset som ett tillskott av dagsljuset, gärna med timer, men även små plantor behöver vila på natten. Har du ingen lust att investera i lampor är det bättre att vänta med sådden tills det blir ljusare ute. Har dina plantor blivit smala och rangliga kan det vara bättre att göra om sådden, antingen inne eller senare på friland.

Stratifiering: En del blommor behöver köldbehandlas ett tag innan de gror. Läs på påsen!

Det går oftast till så här: Så fröna som vanligt, vattna och låt dem stå ett par veckor i rumstemperatur. Ställ därefter in dem i kylen. Eller ute om det är kallt. De behöver kyla 2-6 veckor i kyla. När du tar in/fram sådden i rumsvärmen brukar de gro utan problem. Jätteverbena och lavendel hör till dem som kräver köldperiod. Ibland behöver man göra om stratifieringen en gång till. Tycker du, eller resten av familjen, att sådden tar mycket plats i kylen kan du så i små plastpåsar eller burkar med perlit, sand eller vitmossa. Om fröet gror i kylen ska du genast ta ut sådden, ta ut groddarna och bred ut den på jorden i en kruka. Försök inte plantera dem utan sila en aning sand, perlit eller såjord över och duscha så hittar rötterna själva sin riktning nedåt. Täck med plast första tiden.

April:

Nu kan du börja så på friland så fort jorden reder sig. D v s inte fastnar under stövlarna och på spaden utan går att bearbeta så att den blir finfördelad. De senaste åren har vårarna varit väldigt sena och kalla, så det lönar sig knappast att så för tidigt. Däremot kan du göra i ordning landen. Då kan du också hinna få bort den första omgången fröogräs som gror när det kommer upp i ljuset. Du bör ha gjort ett odlingsschema så att du inte sår/sätter samma grönsaker på samma plats som året innan. (Växtföljd). Morötter, dill, persilja, sallad, rädisor, spenat, bondbönor, sättlök och sockerärtor brukar vara först ut. Vattna i såfåran innan du sår. Sår du kål, gurka och squash direkt på friland går det också bra i slutet av månaden. Vänta lite med rödbetor och knölfänkål och ännu lite längre med andra ärtor och bönor, som bör ha 12-15° i jorden för att inte ruttna.

Har du inte sått de grönsaker som tar lång tid på sig är det hög tid nu. Nu har ljuset blivit bättre och ljuset i fönstren räcker oftast till.

Alla annuella (ettåriga) sommarbommor ska sås ute nu. Glöm inte att gallra dina sådder när de grott, så att plantorna kan bli stora och kraftiga.

Maj:

Dags för snabba grönsaker och blommor inne. Räkna bakåt från när man brukar sätta ut plantorna på friland, vilket hos oss brukar vara i början på i juni. Kål, squash, gurka, pumpa och majs blir bara långa och ohanterliga om du sår dem för tidigt. Fyra till sex veckor brukar vara lagom. En anledning till att man sår dessa hemma, förutom att man får tidigare skörd, är att de plantor man sätter ut oftare klarar sig mot sniglar än de småplantor som får gro direkt i landet.

Tänk på att vissa gurkor är självbefruktande, d v s att det finns både han och honblommor på samma planta, medan en del gurkor endast har honblommor och inte sätter frö. Dessa sorter bör inte blandas då gurkorna kan bli väldigt missformade och skörden liten. Squash, pumpor och gurksorter blandar sig hejvilt och man kan inte ta frö från dem och veta vad man får.

Luktärtor är också lämpligt att så nu, om man inte sår dem direkt på friland. Lägg ärtorna i blöt ett dygn före sådd. Så i höga krukor, eller toarullar, och ge plantorna stöd så fort de börjar växa. Knipsa av dem när de är ca när de fått några karaktärsblad så delar de sig.

Tänk på att du måste avhärda dina plantor innan du sätter ut dem på friland. De tål varken sol eller blåst. Ta ut sådderna på dagarna, ställ dem i lä och i skuggan till att börja med, och ta in dem på kvällen.

Har du ingen balkong, ta ner plantorna till lotten, ställ dem i skuggan, under odlingsduk i början, gärna i en pallkrage. Var noga med att vattna plantorna. Min erfarenhet är att små majsplantor behöver stödjas för att inte blåsa sönder. Kål, squash och gurkplantor kan du sätta under t ex petflaskor utan botten tills de växer till sig. Det skyddar också lite mot sniglar.

Mellan grönsaker som växer sakta kan du så t ex spenat, sallad, dill och rädisor som blir klara att skörda innan huvudgrödan behöver plats. Vill du kan du så/sätta lite glesare och så sommarblommor som t ex ringblomma eller tagetes mellan kålplantorna. Det blir vackert och förvirrar skadedjuren så du kanske får ha kålen i fred.

Men det bästa är nog ändå att täcka morötter och kål med kålnät hela säsongen. Kålnät är ett grövre och hållbarare skydd än odlingsduk men skyddar inte mot kyla. Mot rådjuren kan du strö ut lite blodmjöl runt landen med rödbetor och sallad, eller använd RåVäck-pinnar som finns att köpa på nätet. Du kan även göra eget avskräckningsmedel. Blanda en soppa på blodmjöl, vatten och lite ammoniak i en hink med lock, det luktar illa, och doppa trasor eller oasisbitar i det och sätt på pinnar runt landen. Måste dock förnyas efter regn.

Juni:

Vissa värmeäskande grönsaker som bönor, gurka, squash, fänkål och rödbetor kan gärna vänta med att sås på friland tills jorden blivit riktigt varm.

Så nya omgångar av sallad, rädisor, ärtor och dill. Majrovor, rättika och kålrabbi växer också fort och kan sås nu, t ex där du tagit upp den första potatisen.

Vissa perenner är det bäst att ta frön av nu och plantera direkt för bästa grobarhet. Till dessa hör t ex pioner, julrosor, sippor och höstanemoner. Lättast är att så dem t ex under en buske där man inte rotar så mycket i jorden. Se till att jorden inte torkar ut och märk ut platsen noga. Det kan ta två år innan pioner visar sitt första blad, och man vet aldrig hur blomman kommer att se ut.

Juli:

Nu börjar det lugna ner sig för odlaren. Vartefter du skördar och får ledig jord kan du så spenat, sallat, vintersallad, dill och rädisor. Det hinner du med ytterligare en eller två omgångar av. Gödsla gärna lite innan du sår nytt.

Nu är rätta tiden att så alla de asiatiska sallads- och kålsorterna. De går i blom om du sår dem tidigare. De tål en del kyla och kan skördas långt in på hösten.

Dags även att så bieneller (tvååriga) blommor som digitalis, mariaklocka, franskt kungsljus mm. De hinner bilda en bladrosett i år som du sedan flyttar i höst, eller nästa vår, dit du vill ha dem. Många av de här tvååringarna ger även rikligt med fröplantor som du kan ta vara på. Glöm inte att ta frön av dina blommor och t ex dill, ärtor och bönor.

Om du nu trots allt lägger av med odlandet i juli, efter halva säsongen, bör du åtminstone så gröngödning på de ytor som är skördade. Denna gräver du sedan ner i höst i sambad med höstgrävningen. Låt aldrig jorden ligga bar, då försvinner näringen i jorden bort med regnet ner i grundvattnet.

Augusti:

Samma som juli. Du kan fortfarande så spenat, dill, sallad och asiatiska bladgrönsaker.

Så gröngödsel som du gräver ner vid höstgrävningen på tomma ytor.

September:

Vintersallad, machésallad, hinner bli klar om du sår nu, Den tål en hel del kyla och går t o m att skörda under snön.

Vill du ha vårfägring är det dags att sätta små blomsterlökar och narcisser nu. Tulpanerna kan du vänta med ytterligare en månad.

Oktober:

Sätt tulpanlökar.

Sätt vitlök.

Och så börjar det om igen!